fredag 30 mars 2012

I´m a stalker...hi hi

Hej, på er alla goa bloggvänner!

Ja, nu var det minsann väldigt länge sen jag var inne och gjorde ett nytt inlägg. Men jag har gått in kontinuerligt och kollat in hos er minsann, även om jag inte lämnat kommentarer.

I lördags när jag och min bästaste bästis hade varit på loppis och fyndat (de fynden kan jag visa sen) hamnade vi bakom en svart jeep med en släpkärra. På den släpkärran låg ett relativt stort skåp och ett bord. Vi åkte efter den och jag började ana att han skulle slänga dessa då han såg ut att styra kosan (bilen) mot tippen. Näääää, ska han kasta det där undrade jag?
Jag sa till min kompis att jag tänkte åka efter honom och kolla om han skulle slänga möblerna.
-Inka, vi har inte tid med det...jag har massor att fixa. Jag måste hem, sa bästisen.
-Men det tar bara tio minuter extra gumman, skrattade jag. Du har inget val.

Sagt och gjort och jo då, han svängde in mot soptippen. Jag slår hårt på tutan så chauffören nästan panikbromsar, varpå jag stannar bilen, springer ut och frågar killen:
-Ska du slänga det där?
-Ja!
-Åh, kan inte jag få det
-Jo visst sa han och såg lättad ut. Han trodde att han hade tappat nåt.

Och här kommer bilder på fynden:

Skåpet och bordet...som nästan blev ved
















Och här är det färdigmålat





















Jag målade en sko från 1700-talet. Texten ovanför är
en adress till en loppmarknad i Paris













Har inte målat klart inuti ännu.Men gott om plats
finns det.





















Det som är skräp för någon kan vara en skatt för någon annan. Och detta är ju ett perfekt exempel på det, eller hur?

Till dig i jeepen: Tusen tusen tack för de fina möblerna.

Bordet håller jag på att måla också och det ska minsann få pryda trädgården i sommar.

Önskar er alla en underbar helg.


Kram Inka